Chiabröd som mannen bakade igår kväll och kaffe med vispgrädde på 😋 väldigt välbehövligt efter ett tvåtimmars vakenpass 02-04 inatt, med en klarvaken och glad busunge. Och naturligtvis inte samma busunge som har hållit mig vaken de senaste två veckorna (Vår treåring) Nej hon sov så vackert hela natten. Nu var det fyraåringens tur 😂 de jobbar som ett team de där två busiga systrarna.

Jag tänkte inatt vid 03:30, att nu kan jag inte lämna fyra åringen heller på förskolan imorgon. (Treåringen är fortfarande för krasslig ) Eller kan jag det? Dels blir ju hon tröttare, och dels vaknar hon inte tid på morgonen. Men det mest lockande skälet är att man pallar bara inte! Hade jag kunnat hade jag avbokat hela dagen. Men sonen ska till skolan, så är det bara.

Man känner sig väldigt mesig sig på natten. Hela världen är emot en, och allt känns så dystert, och som att man aldrig mer kommer att orka något. Men jag vet ju att en stor procent av föräldrarna som lämnar barnen på skolan idag inte heller har sovit! En del har bebisar, en del har stora barn som vaknar, en del har sjuka barn. En del har ont och kan inte sova av den anledningen. En del har sömnsvårigheter. Jag brukar tänka på det på natten, så tycker jag inte så synd om mig själv!

• Nu ska jag dricka mitt kaffe i badrummet medan jag sminkar mig. Vissa morgnar behövs det bättre än andra haha…