För en tid sedan sa jag ju att jag framöver skulle satsa på skiktmåleri (dvs. lära mig det eftersom jag aldrig använt den tekniken). Ett tag kändes det som att jag inte skulle ha tid och möjlighet till det, men nu så har jag faktiskt bestämt mig. Ska det inte vara fotorealism så får det va.

Det är egentligen det enda jag har lust att syssla med. Så det får ta hur lång tid det vill (med diverse avbrott för blöjbyten), och det gör faktiskt inget, för det är lättare att ta en paus i arbetet med denna metod, än med alla prima (målning avlutad i en sittning) eftersom alla prima brukar få mig att sitta halva natten framför staffliet, då färgen inte får torka innan den är klar (jag vet att det låter konstigt för er som sysslar med måleri, men jag håller på och blandar så mycket, och målar utan synliga penseldrag, med gradvisa övergångar, och detta kräver ju att färgen är våt!)

Jag vet, jag gillar kommatecken mycket mer än punkter, det vet ju ni som känner mig, mina texter passar föga för högläsnig av människor med normal lungkapacitet. Såvida dom inte läser väldigt fort då :)

Denna är målad ”alla prima” även om man inte skulle kunna tro det:

exempel på glaseringsteknik (inte  min målning):

Så eftersom jag dels målar med glazing/skiktmåleri just nu, och dessutom för tillfället pysslar med en halvmeters 3D-duk blir det inte alltför många inlägg med färdiga målningar att presentera. Därför ska du nu få en exklusiv inblick i min abetsprocess. Det brukar ingen få (såvida dom inte besöker vårt vardagsrum vill säga). Jag vet inte varför, men jag har aldrig gillat att visa halvfärdiga alster. När jag var yngre och ritade en massa med kol och grafit fick mina systrar inte se förrän det var klart. Jag avskydde att visa halvfärdiga grejer. Det kändes så intimt på nåt sätt, hemligt. Mitt hemliga recept ;)

Min ateljé: 

Kanske var det också för att en halvfärdig teckning eller målning oftast inte ser så mycket ut för världen. Så, en stolthetsgrej kanske? Det som gjorde dessa avslöjanden obehagliga då, är förmodligen orsak till att det fortfarande än idag känns olustigt. Om man ska tro scenen i Goyas Ghosts där han målar av drottningen, så upplevde han tydligen samma sak (vägrade låta självaste kungen kolla på när han målade) Så kaxig kan man vara om man är berömd i hela landet för sin konst haha.

Men nu ska du få se. Jag har som sagt påbörjat en stor målning med glaseringsteknik. Den föreställer en hög med ploppar som min man har fotograferat. Den är alltså nästa tillskott i min godisserie. Så gött när Patrik fixar bra referensfoton. Jag gillar inte att fotografera, men måste göra det bättre och bättre efterhand. Som ni vet är det olagligt att sno andras bilder, måla av och sälja…

Detta är den andra målningen i mitt liv som jag har gjort/gör med glasering. Den första målningen föreställer en ros, den postar jag i morgon ;) Inte ens första lagret är färdigt ännu, men ett helt enskilt parti är klart. Det värsta partiet tror jag, jag måste lära mig att tänka mig för innan jag börjar måla av så komplexa bilder (syftandes på texten på ploppens sida.) Som ni ser är där fler textsnuttar utströsslade över bilden, suck… Detta första steg kallas grisaille. Fråga mig inte hur det uttalas. Det är iaf en svartvit version av målningen som blir ett underlag för färgerna att appliceras på (i genomskinliga lager) En karta för skuggor och ljus. Den ska vara lika exakt som det slutgiltiga resultatet ska bli.

Fortsättning följer!